Igår fick jag en väldig plötslig och intensiv känsla. Jag var helt enkelt tvungen att fara in till stan för att köpa mig ett tunt svart tyg. Jag fick en tanke om hur jag vill göra ett halsband med broderi, och den här tanken kunde inte vänta tills en annan dag då jag ändå skulle in till stan. Nej, det här var jag tvungen att göra nu med en gång – annars kunde idéen glömmas bort och aldrig bli av…

     

     

    Jag är en person som gärna vill härleda idéer, tankar och känslor. Försöka lära känna mig själv mer genom att upptäcka vilka associationer jag gör, vart idéer kommer ifrån osv. Ibland går det enkelt och ibland svårt, det kan till och med kännas jobbigt och överflödigt ibland. Men den här gången var det faktiskt ganska spännande. Varför ville jag så gärna köpa ett tunt svart tyg, och vart kom idéen ifrån? När jag rotar runt lite så kommer det upp två saker, två intryck. Dessa två intryck har antagligen kombinerats på något sätt… för att få till den idéen som fick mig att med en gång springa till tygaffären.

     

    Det första intrycket

    Det är min vän Tuva-Lill jag har att tacka för det första intrycket. Det hände nämligen när hon var här i Stockholm och sov över hos oss här ute i huset. När vi skulle gå och lägga oss fick Tuva syn på ”Feministtavlan” som låg halvklar på skrivbordet. Hon tittade på den och sa (Någonting i stil med) ”Det hade vart häftigt att hänga upp tavlan med samma metod som en hänger upp gamla bonader. Materialet på tavlan är tunt på sina ställen, precis som spets. Det hade vart fint  om en kan göra så att spetsen blir synligare på något sätt”.

    Jag tyckte det var en fantastisk ide, så jag tog till mig och började fundera på hur jag skall göra med förslaget. Det här var första intrycket som skulle få mig att rusa iväg och köpa ett tunt svart tyg.

     

    Det andra intrycket

    Det andra intrycket som fick mig att rusa var faktiskt Instagram. Det är inte ofta just Instagram får mig att rusa någon stans, men den här gången så fick jag eld i baken. Varje dag ser jag de mest fantastiska kreationer på Instagram. Det är många bilder som får mig att vilja plocka upp stickor, värknålar eller nålen varje dag. Många av de här sakerna får mig just bara att ”vilja” göra det, ofta bara en kort sekund. Det är få saker som faktiskt blir till riktiga projekt, oftast stannar det vid en tanke eller dröm. Bilden lämnar mitt minne, ersatts med en annan grym bild eller så har jag trotts allt inte lust att göra en likadan sak.

    Förutom den här gången. Det var en bild på ett broderi som kändes modernt och nyskapande. Det hade lite spets i sig, och det var den lilla detaljen som fick mig att tänka på vad Tuva-Lill sa. Plötsligt med hjälp av bilden, så skapade jag mig en helt ny bild av vad jag ville göra. Jag kunde inte vänta, jag behövde tunt svart tyg!

     

    Har du också haft denna känsla när du bara måste ge dig iväg och köpa attiraljer för att kunna skapa? Vad var det i såfall du hade för ide? och blev den av? =)

    Den 22 April skrev GP en artikel om slöjd som jag blev väldigt glad av att läsa. De skrev att slöjden är trendig, just nu!! Klicka här så kommer du till artikeln.


    Artikeln är ganska svepande, men huvudtemat går ut på att försöka förklara varför slöjd är så trendigt idag. Deras utgångspunkt är Göteborg, och där finns verkligen en hel del olika slöjd-event en kan delta i. Det har till exempel funnits både stick-cafe och broderi-Cafe ett tag. Det senaste jag har hört om är att det skall ha startat ett träslöjds-cafe! Det låter helt otroligt!

     

    Tre anledningar till att slöjd blivit trendigt

    Det finns säkert fler anledningar till att slöjd har blivit trendigt, alla människor bär på sina egna anledningar till varför de tycker att det är roligt att slöjda. I artikeln pratar de om tre olika anledningar, och dessa är:

    • Hipstertrenden har spillt över till att omfatta en större arena. Det har vart trendigt att göra sitt eget öl, egen mustaschvax osv osv, att göra eget har spillt över på den traditionella slöjden. Nu är det även inne att göra iordning sina egna fönster, brodera sin egen kudde och tälja sin egna träslev.
    • Människor har överlag blivit less det här med ”slit och släng”. Vi har börjat värdera god kvalitet och tidlösa prylar som vi kan ha en längre tid. Själv tror jag också att det kan ha att göra med att vi på riktigt börjat förstå att våra handlingar påverkar miljön. Att köpa nya saker som inte håller förstör miljön, så vi som är medvetna köper hellre saker som håller längre.
    • En professor sa även i artikeln att vi behöver använda våra händer, de är skapta för att skapa. Att skapa med händerna ger enligt professorn ett lugn och ett välbehag. Vi kan inte bara använda händerna till att trycka på tangenter, de måste få annan stimulans också.

     

    Slöjden är inte bara trendig, den är viktig!

    Mitt pessimistiska jag tänker ganska snabbt på hur det brukar bli med olika trender, de kommer och de går. Ändå kan jag inte låta bli att hoppas att det är annorlunda den här gången, att slöjden alltid kommer att vara trendig. Att människor alltid kommer vara less på slit och släng. Att vi fortsätter tycka det är roligt att vara kreativa. Att vi alltid kommer tycka det är roligt att leka med slöjden, med materialen och de fantastiska teknikerna.

    Jag tillhör den klick som tycker att slöjden och kreativiteten är viktig! Det är viktigt att ha slöjd och estetiska ämnen i skolan. Det är saker som får oss att slappna av, att leka runt med våra kunskaper och använda oss av allt vi lärt oss. Det är viktigt att lära sig att vara kreativ, för det kommer en ha nytta av i alla olika skeden i livet.

    Så jag är glad att slöjden har blivit trendig, och jag hoppas det håller i sig!

     

     

     

     

    Det är ganska lätt att i huvudet skissa fram en krumelur, men att sedan föra den iden till datorn. Det är en helt annan sak. Den här krumeluren satt jag med i photoshop i 4 timmar i helgen. Jag avverkade dessa timmar i sträck. Ändå hade jag svårt att se att jag kom någon vart…

    Nu kan jag se slutet på kämpandet! Snart får jag förhoppningsvis trycka, och då kommer allt slit vara värt det! =)

     

    Jag kallar mig i de allra flesta fall för konstnär, men ibland också för bloggare. Ibland är det svårt att veta vad jag egentligen är eller gör, de båda hade ju kunnat vara en yrkesroll för sig. I mitt fall finns dock inte det ena utan det andra. Idag vill jag visa hur det kan se ut ”bakom kulisserna” i en konstnär/ bloggares vardag.

    Det uppenbara konstnärliga jag håller på med om dagarna är att faktiskt göra någonting, ett konstverk av något slag. Men sen har vi allt som är runt om, att blogga, att fotografera konsten och utveckla bloggen i sig. Jag vill inte vara utan något av det här, jag tycker om att skriva, att fotografera, att lära mig om webbdesign och allt det där. Det är att vara kreativ, alltihop. Men det är inte utan att de olika delarna ibland tävlar lite med varandra om utrymme. Det pendlar lite fram och tillbaka om vad som faktiskt får utrymme också, vissa veckor är det roligare att sitta med photoshop och skissa, andra är det roligare att sy eller skriva.

     

    ”Bakom kulisserna”

    Först brukar jag ha någon koll på vart jag vill ta bilder. Eftersom jag har en del skog runt hörnet på huset där jag bor, så är det ganska enkelt att ”reka” ställen. Jag blir nästan alltid inspirerad utav naturen till allt jag gör, på ett eller annat sätt. Så vill jag gärna att verken skall ut i naturen igen, så att ”cirkeln blir sluten”. Det svåra är då att jag inte kan kontrollera att fotoinspirationen och fint väder sammanfaller.

    När jag var ute sist hade jag vädret på min sida, men inspirationen tröt tyvärr lite grann. Det är inte bra att försöka pressa fram en kreativitet, bara för att det är fint väder.

     

     

    Utrustning till fotografering

    Det som brukar finnas med är:

    • En kamera – Jag har en Nikon D40. Det är en rätt gammal modell, om jag inte minns fel lånade jag den av mina föräldrar när jag var i 15 års åldern. Jag tyckte det var så roligt att fotografera, så jag behöll den (det var okej med dom).
    • Ett kamerastativ – Det kan vara enklare att jobba om en har ett, men det är inget måste. Jag köpte mitt i vintras, ett sådant där billigt, och det funkar hur bra som helst!
    • Fjärrutlösare – En sådan behöver en om en själv skall vara med på bilden. Det funkar som en fjärrkontroll. En trycker på knappen, och det tas en bild.
    • Tavlorna – Så klart finns objekten som är föremål för fotograferingen med!
    • Hammare och spik – För att kunna fästa tavlorna på träden så tar jag med hammare och spik. Det skall tilläggas att jag är försiktig med att att spika nytt. Om det finns möjlighet att använda små grenar eller tidigare spik som sitter, så gör jag det.

     

    När jag väl fotar vill jag få till en konstnärlig komposition. Arbetet kan likna att göra en tavla lite grann. Det skall vara bekvämt att titta på. Det skall också kännas som att tavlan passar in i miljön, men den får inte smälta in för mycket – då syns den ju inte.

    Nu efter den här påsksnön har smält bort och fler vårblommor kommer upp skall jag ge fotograferingen ett försök till. Jag är sugen på att få till riktigt härliga vårbilder med konsten. Jag skall fila på några idéer till komposition och kolla runt lite mer i skogen där hemma. Nu när det är vår vill jag få med några vårblommor på bilderna.

     

     

    Hoppas ni har en bra tisdag!

     

     

     

    Det här är faktiskt den första våren på ett tag då jag faktiskt ser fram emot att det blir ljusare… Det kan kanske låta konstigt, men jag gillar vintern. Jag gillar vintern i Stockholm, jag gillade den även när jag växte upp i det slaskiga Halmstad och jag gillade den (konstigt nog) i blåsiga Göteborg. Den bästa vintern jag har vart med om var dels 2010 när jag bodde i malung, och vintern i Umeå förra året var ju också en fantastisk vinter.

    Våren har tidigare år sprungit från mig

    Fråga mig inte vad det är med vintern jag gillar, det ligger bara så djupt inom mig. Hoppet om att få snö som ligger längre än två timmar,  i en sydlig stad i Sverige är ju som att hoppas på att Tomten finns på riktigt. Och sedan dessutom bli överraskad och lite ledsen varje gång en märker att Hen inte finns.

    Tidigare år har jag nog haft lite av en D-vitamin brist, det är inget jag tänkt på tidigare. Det är först nu när jag tagit D-vitaminer hela vintern som jag märker skillnad. Tidigare år har det kännas som att våren har sprungit ifrån mig. Plötsligt har det vart ljust och varmt, och där har jag stått och funderat över när det egentligen började.

     

    Denna våren är jag på g!

    Detta året är jag redo! Jag märkte när det började bli ljust! Detta året känner jag mig glad att det blir sommar, och varmt. Det är tid för förändring, det visar sig just nu på två sätt i mitt liv. För det första, jag har färgat håret BLÅTT! (Det är en färg som går ut efter några tvättar… men ändå). För det andra så skall jag och min Sambo flytta in till stan! Flytten kommer jag skriva om mer vid ett annat tillfälle, det finns en hel del att säga om det =) Iden om att färga håret till en färg som är allt annat än naturlig har legat och grott i mig ett tag nu. Visst detta är varken en färg som håller i sig, eller syns mycket. Men för mig som aldrig färgat håret är det en stor sak… Det känns spännande, och jag planerar redan vilken färg som kommer härnäst.

     

    Hoppas ni får en härlig påsk allihopa!

     

     

     

    Förra veckan skrev jag om att jag hade börjat på en Feministtavla. Denna veckan skriver jag om att jag faktist gjort klart en annan tavla, hur konstigt det än kan låta. Det är härligt när en har flow och skaparlust!

    Det här kan kanske låta lite krångligt…

    Men Det var så att samtidigt som jag bestämde mig för att göra en feministtavla, så lade jag en annan jag höll på med åt sidan. Jag hade jobbat ganska mycket med den tavlan, tills jag helt enkelt insåg att jag hade tröttnat på att inte komma vidare. Jag hade lagt in någon typ av stolthet i den, den skulle bli så perfekt på alla sätt. Det här med att den skulle bli så perfekt blev till en press som drog allt det roliga ur skapandet. Den skulle ha en viktig undermening, den skulle vara i tre delar, och inte minst vara konstnärligt perfekt. Till slut tog jag mitt förnuft till fånga och bara la den åt sidan.

     

    En ny tavla växer fram

    Så fort den låg där åt sidan och jag hade börjat med den här feministtavlan, som gick så snabbt framåt. Som jag framför allt k
    unde känna mig nöjd med, även om jag inte alls visste vart det skulle bära av. Så började jag se den tavlan jag nyss lagt bredvid i ett annat ljus. Delarna till den tavlan var ju jätte roliga, de kanske en skulle kunna göra något annat med? Så började jag fundera, vrida och vända och en ny tavla började växa fram.

    Till slut hade jag format en helt ny t
    avla, som nu låg framför mig. Det var en tavla som ”bara blev” på ett sätt. Den har inte vart planerad på samma sätt som de andra, men jag tycker absolut inte att det gör denna tavla till ett ”hastverk”. Tvärtom så är denna tavlan gjord med en annan typ av ”in the moment- glöd”. Det fanns precis efter tavlan blev klar en hel del frågor om hur det skulle bli med ”ursprungstavlan”. Jag kom ganska snabbt fram till att det inte är någon mening med att tänka så mycket på det. Hur det än blir, så är jag säker på att det kommer bli bra. Skulle det inte bli bra, så lär jag mig någonting på det.

    Det här med betydels

    Den här tavlan har inte, som de andra tavlorna, en ”djupare mening”. Det känns som att det finns någon regel i konstvärlden att all konst skall betyda någonting. Att det skall vara en reflektion på samtiden eller kritik på samhället. Jag kan tycka att det är intressant, men det kan vara minst lika intressant att bara se någonting fint eller snyggt. Detta är ett sådant verk som inte har en mening, än i alla fall. Vem vet, jag kanske hajar till en dag och plötsligt ser meningen bakom tavlan, jag kanske bara är för nära just nu. Det är faktiskt ganska gött att ibland bara göra en ny tavla utan att behöva tänka så mycket på mening
    bakom, utan bara låta kreativiteten flöda!

    Till sist så är meningen i betraktarens öga, så om jag har en mening bakom det jag gör, har kanske egentligen mindre betydelse. Det som är spännande för mig är om någon annan kan se någonting i mina tavlor.

     

    Den här månadens konstnär heter Danielle Clough. Hon är född och uppvuxen i Sydafrika! All info är tagen från hennes hemsida. Gå gärna in och titta!

     

    Danielle Clough

    När jag ser Danielles konst blir jag lika glad och tillfreds som första gången jag hörde folkmusik live för första gången i mitt liv. Jag kommer fortfarande ihåg den dagen. Jag var 19 år och hade precis börjat på Malungs folkhögskola. Det var egentligen mer fiolen som instrument som drog mig till skolan än musiken i sig. Skall jag vara helt ärlig visste jag inte vad folkmusik var. Hade väl någon tanke om att det var den musiken jag sett folk spela på midsommar.

    Vi som ville med på konserten delade in oss i ”lag” och satte oss i de olika respektive bilarna som vi skulle åka till Torsby med. Konserten vi skulle se var med ett band som heter ”Frifot” – jag hade ingen aning om vad det var för band.

    Så fort de drog igång och börja spela så band de mig totalt! En konsert hade aldrig gått så fort tidigare. Jag ville ha mer! Exakt samma känsla fick jag när jag kollade genom pinterest en kväll. Jag skulle egentligen sova, det var sent och var för sen med sänggåendet som vanligt.

    Där låg jag med färdigborstade tänder och med ögon som höll på att gå i kors av trötthet. Jag kunde inte sluta titta på hennes bilder, jag scrollade och kollade i vad som kändes som två minuter, men som i verkligheten egentligen var 50.

     

    Nytänkande

    Jag tror att hennes dragningskraft ligger i att hon gör helt annorlunda, nytänkande och spännande broderier. En annan faktor är att hon gör så träffsäkra verk. De ser nästan ut som fotografier. Om du går in på Danielle Cloughs hemsida kan du bland annat se ett broderi på ett tennis racket, på en sko, på ett galler och på kläder.

    Hon utmärker sig på två sätt, inte bara att hon broderar på material en inte trodde att en kan brodera på. Hon utmärker sig även för att hennes stil är speciell. Hon använder sig nämligen av starka färger och många trådar samtidigt. Det är vanligt att en använder en tunn tråd när en broderar- men inte Danielle Clough.

    Det som är så himla häftigt med hennes verk är att de är så detaljerade trotts tjocka målande stygn. På något sätt tycker jag det är just de starka färgerna i kombination med de breda stygnen som gör hela grejen. Det är grovt. Men samtidigt detaljerat.

     

    Skaparprocessen är igång

    Den här gången har skaparlusen kommit tillsammans med, eller utav idéen att göra en feministtavla. Under ett tag nu så har jag börjat följa fantastiska kroppspositiva personer på Instagram. Dessa personer har under en kort tid fått mig att känna annorlunda inför kroppar i allmänhet och min egen i synnerhet. Annorlunda som i att jag gillar min egen kropp mer, känner mig mer bekväm och skiter i hur andra ser min kropp. Hur hur funkar det egentligen??! Vad är det för superkvinnor som bara för en att känna sig FAB bara sådär? Jag älskar er, och det ni gör!

     

     

    Vet egentligen inte hur det kommer sig, men jag ramlade över ett kroppspositivt konto, och tyckte det var intressant. Diskussionen engagerar mig. Rätt vad det var så hade jag tankar på hur jag skulle kunna använda de här tankarna, känslorna och de intryck jag fått till en tavla.

    Några av de jag börjat följa är Lady Dahmer, Apan satt i granen och Stina Wollter. De är tre grymma, starka och inspirerande kvinnor.

    Feministtavla

    Det har gått snabbt från tanke till handling den här gången. Samtidigt som jag fått en stark känsla av positivitet jämt emot kvinnliga kroppar, så har jag fått en stark drivkraft på köpet. På något sätt kopplar jag nu samman positiva tankar om sin kropp, men ”kör bara” attityden.

     

     

    Det handlar nog om att den kroppspositiva attityden mycket handlar om att inte ta åt sig vad andra tycker, tänker eller känner. På samma sätt har jag använt detta med min konst, det är svårt att skapa om en hela tiden har tankar om hur saker och ting kommer att bli. Är en rädd att det inte blir fint, kommer en inte skapa alls. Denna gången har jag skapat, och tänkt sedan. Hittills är jag nöjd och hoppas att trenden kommer hålla i sig ett bra tag. Såhär produktiv var det länge sedan jag var.

    Sytt klart bakgrunden

    Till och med bakgrunden har hunnit bli klar innan jag hunnit skriva om tavlan alls här. Det tyder på ett tempo högre än aldrig förr – Eller en frånvaro från bloggen som aldrig förr. Tror det är en blandning av de båda.

    Egentligen är det nu bara ett motiv som skall till, till feministtavlan. Men det är faktiskt lite läskigt, jag skall göra en sak som jag inte gjort förut. Jag skall använda mig själv som modell. I ett kroppsposivistiskt syfte. Det blir kul, men läskigt.

    Hoppas ni alla har en bra Torsdag! Har ni börjat följa något spännande, eller nytt på senaste tiden? Kanske någonting som fått tankarna att börja snurra?

    Ibland får jag för mig saker som jag inte riktigt kan släppa bara sådär. Inte för ens jag uttömt alla möjligheter, eller faktiskt testat på det där som etsat sig fast i mina tankar. Den här gången var det ett nytt sammanhang som tog upp all mina tankekraft i alla olika sammanhang. Sammanhanget var the influensers of Swedens event ”Influenser konvent” som skulle äga rum här i Stockholm.

    Visst, jag är inte alls på samma ”nivå” som vissa av de andra coola brudarna. Men jag var ändå helt fast i tankarna, och funderade på hur det skulle vara att faktiskt åka dit. Ett problem fanns ständigt närvarande i mina tankar – Vem av mina vänner skulle vilja följa med mig dit? Svaret blev i de flesta fall: Ingen.

    Jag kände alltså ingen som skulle vilja följa med mig till ”Influenser konvent”, då fanns bara en lösning på det problemet – ”Jag får la åka själv då”

     

    Influencer konvent

    Konventet var denna helgen, Behöver jag säga att jag var (minst sagt) nervös när jag tog de första stegen in i det otroligt fina och flådiga hotellet i Saltsjöbaden? Nästan hela vägen ut med Pendeln ut mot Saltsjöbaden tappade jag hakan längre och längre ner mot knäna. Det var så fint att jag undrade om jag faktiskt hade kommit rätt flera gånger.

    Till en början var jag lite sådär försiktig och för mig själv som jag brukar vara när jag kommer in i nya sammanhang (helt själv). En måste känna in läget och stamningen innan en helt kan känna sig bekväm och ta för sig. Det gick snabbt för mig att känna mig bekväm med tillställningen. Alla de andra influensers som var där var så otroligt öppna och härliga!

    Vissa punkter i programmet gjorde att dragningskraften till ”Influenser konvent” blev ännu starkare, som gjorde att jag tog mig till konventet. Bland dessa dragningsfaktorer fanns bland annat Elin Häggberg (Som driver bloggen teknikfik), en workshop i programmering och en föreläsning som handlar om hur bloggarna är uppbyggda. Väl på konventet märkte jag att även de föreläsningarna som inte hade verkat som en dragningsfaktor för mig, blev det när jag var där. Jag har alltså fått lyssna till så otroligt många olika intressanta saker som jag inte trodde skulle fånga mitt intresse.

    Det bästa med helgen var ändå

    Bland allt det här som var så härligt med helgen måste jag nästan säga att det allra bästa var att träffa kollegor. Jag kände att jag  fick ett personligt ansikte på alla de där personerna som jag tidigare följt. Det var så otroligt givande att diskutera med de andra bloggerskorna om problem en kan stöta på i bloggvärlden. Alla som var där har ju samma läge som jag, mer eller mindre.

    Det kommer absolut bli ett Influenser konvent för mig nästa år också! Det kan vara läskigt att ta det där läskiga steget ut i det okända, men det blir ofta väldigt bra och en lär sig mycket av det. Är otroligt glad att jag tog mod till mig, fick en kick i röven och gick på konventet i år!